Våra nyheter
Mitt i månaden reparerade vi den trasiga bufferten på en av FV1/F5-L-modellerna. När vi jämförde detta med de andra två som vi har här, fann vi att en av de andra också hade en skadad buffert. Denna skada orsakades av originalförpackningen, så både buffert och förpackning har modifierats. Vi avslutade med att modifiera den hemmagjorda innerbrickan för den lika hemgjorda kartongen till FV1:an som köptes begagnad utan originalkartong. Detta kommer att skydda den från ytterligare skador.
När månaden gick mot sitt slut byttes växlingsloket Z66 000 till Z69 659 med de nya dekalerna.
Vi tog emot ersättningsbuffertarna till N-loket i oktober, men det har ännu inte avsatts tid för montering. Vi tittar på en helg i december…!
Tillverkarens Nyheter:
Årets största nyhet måste vara tillkännagivandet av ett nytt lok, detta från Jeco; T23 diesel. Det kommer att finnas sex olika nummer, och det kommer att finnas tillgängligt i analogt och digitalt, och två livery-versioner. Under 1950-talet köpte SJ 25 smalspåriga ’Tp’-lok för att ersätta ångloken på 891 mm spårvidden. Men när de smalspåriga linjerna lades ner en efter en stod det snart klart för SJ att de hade fler lok än de behövde, och de lyckades inte sälja dem; så beslutades det att bygga om femton av dem till standardspårlokomotiv. Ombyggnaderna skedde i samarbete mellan SJ’s verkstad i Örebro och AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Falun. Ett nytt ramverk måste konstrueras och lokkarosserna breddas. Axelbeskrivning ändrad till D (0-8-0 i brittisk nomenklatur) istället för 1’C1′ (2-6-2), men fortfarande med kopplingsstångsdrift. Loken fick en färg liknande T21 i rödbrunt med gula dekorativa ränder. De användes i godståg och växling i bland annat Halmstad och Jönköping, men tjänstetiden var kort. Mot slutet av 1970-talet togs loken ur drift och avsattes som beredskapslok. Ett lok (115) såldes som industrilok till Gullfiber och hamnade i början av 1990-talet hos fraktföretaget Österlentåg. Efter att företaget gått i konkurs såldes loket till ett skrotföretag. 2002 beslutade Banverket att göra sig av med de T23-lok som stod i beredskap och de såldes till olika museiföreningar och skrothandlare. Flera T23-lok är därför bevarade; representeras av fem av de sex som ska produceras som modeller.
Jeco har också förnyat sin avsikt att producera fler lokomotiv i Rc-serien, inklusive Rc1 och Rc4 i orange färg, och flera mer moderna färger på Rc2 och Rc3.
Dekas utökar sitt sortiment av spannmålsvagnar med tre märkta ’Udg’, lämpliga för den tidigare delen av Epoch-IV; och ett par som S-RT (Epok-VI). S-RT Ugkkpp är en modell av SJ sandtåg täckt trattvagn, använd från 2015 och för närvarande. Dessa förväntas alla i januari 2023.
Brekina har gjort en modell av Büssing Senator 12D-bussen i ”Stockholms Spårvägar” (SS)-livery. Beskriven som 1962 års modell är den egentligen i ombyggt skick med dörrar till höger för högertrafik (från september 1967). Minst en av dessa finns bevarad i Stockholmsområdet. Ett prov har kommit hit; mycket snyggt gjort, men tråkigt nog utan några dekaler för ruttnummer eller destination!
När vi gjorde en sammanfattning av tillverkarnas uppdateringar (vilket vi inte gör så ofta som vi borde) hittade vi en död länk, och vid ytterligare undersökning fann vi att Brimalm Engineering AB försattes i konkurs 2017. Brimalm var mest känt för handbyggda modeller i etsad mässing, riktade till höginkomsttagare och samlare, och tillverkade i mycket begränsade upplagor. Det anses dock allmänt att Brimalm inte gjorde något för modelljärnvägar som en “helhet”; modellerna var prissatta i en annan liga än seriösa järnvägsmodellerares intressen. De ansågs ofta vara i en liknande klass med “Fabergé-ägg”, mer om investeringar än äkta järnvägsmodellering, och absolut inget för att locka barn och ungdomar till hobbyn. Naturligtvis har företag av den här karaktären en hög risk att kollapsa vid minsta vackling i den globala ekonomin, och så verkar det ha varit fallet.
Andra intressanta nyheter:
I vår genomgång av semestern kring Sveriges Järnvägsplatser i år hänvisades till sjukhusvagnar, om vilka ingen information gick att hitta. SJK:s senaste upplaga av Tåg innehåller en artikel om sjukhus- (och ambulans-) vagnar, men dessa två nämns tydligen inte (en vid Oxelösund och en på Grängesberg). Det hänvisades dock till två Bo14b-vagnar, 1899 och 1901, som hade byggts om till So10, och beskrivningarna passade (och ytterligare forskning visar att dessa ursprungligen var Co6-vagnar med träkaross). Men deras bortgång citeras (i Tåg) som den ena på Nässjö Järnvägsmuseum och delar av den andra på Gävle Järnvägsmuseum. När vi grävde djupare upptäckte vi att 1899 är inköpt från Gävle för några år sedan och finns på FSVJ i Oxelösund. Man tror att hänvisningen till ‘1899’ på ‘delarna’ förmodligen relaterar till något annat, eller något som hade passat tillfälligt! 1901 sades senast vara i järnvägsavdelningens bruk, och det ena fotot som vi har av vagnen vid Grängesberg visar visserligen en liten del av ett vagnnummer under den grå färgen; vilket med stor sannolikhet är 1901. Webbplatsen för Nässjös Järnvägsmuseum säger ingenting om den rullande materielen där, och vi har inte varit där (sedan 1998), så vi är försiktigt övertygade om att vi har identifierat båda vagnarna.
Vi tittade nyligen ordentligt på vår hemsida för att se om något behövde uppdateras. Åh ja; och några stavfel måste också korrigeras. Vi kommer att spendera tiden mellan nu och slutet av året för att finslipa och polera, men det verkar inte vara någon mening med att katalogisera dem här. Eventuella stora förändringar kommer naturligtvis att få ett omnämnande.